lördag 21 maj 2011

Raphael Mabo : Det du har omkring speglar dig

När jag söker kärlek utanför mig, när jag saknar Kärleken i mitt liv, så är detta en signal till mig om att det är min egen kärlek jag saknar - att jag inte ger tillräckligt till mig själv. Det är även påminnelse till mig att vända min blick/uppmärksamhet inåt och fylla upp mig så att jag kan stråla av kärlek. 

Om jag inte ens själv kan älska mig helt och fullt, hur ska då någon annan kunna göra det? De människor vi har omkring oss speglar oss, berättar för oss var vi befinner oss, vad vi känner och de hjälper oss söka efter det som är verkligen sant. 

Kärlek är en naturlig känsla av medveten närvaro i omtanke, lycka och tillförsikt. Kärleken är livskraften i alla oss, därför kan vi inte förlora den. Vi kan vara mer eller mindre medveten om kärleken, men vi kan aldrig förlora den. 

När vi slutar bråka med verkligheten och världen omkring oss, när vi slutar tycka att personen x ska göra si eller så för annars är det inte kärlek, då kan vi sluta fred med oss själva och i detta känna frid. En frid som är närvaro med kärleken, närvaro med livskraften - det är att leva mer, leva i sanning, se och uppleva mer av verkligheten. 

Detta har i sig inget med partnerskap att göra. Oavsett om vi har en partner eller inte, så kan vi vara i kärlek till oss själva. Är vi i kärlek till oss själva kommer omgivningen att spegla detta och vi får kärlek av omgivningen när vi också ger till oss själva. När vi är i kärlek till oss själva, när vi känner det som verkligen är sant, så kan vi också stå i kärleken tillsammans med andra människor. Våra handlingar blir kärlek, osjälvisk kärlek istället för en kärlek som kräver, kväver och söker ständig bekräftelse. Istället för att göra för andra för att de ska ge ett visst gensvar, kan vi göra för dem därför att vi älskar oss själva och därmed även dem. 

När vi står i kärlek så kan vi inte låta bli att sprida ut denna kärlek omkring oss - utan krav på ett specifikt svar, utan en begäran om bekräftelse. Det är när vi söker respons på det vi gör och ger, och blir sårade/besvikna om den responsen inte kommer på det sätt som vi vill, som vi inte står i kärleken. Det är inte andra som sårar, det är vi som sårar oss själva genom våra egna tankar om att vi förväntar oss en viss respons. 


Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo

www.raphaelmabo.se raphaelmabo.wordpress.com mactuellt.blogspot.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar