Raphael Mabo : Kärleken kommer naturligt

Detta med kärlek och relationer är intressant. I den kultur vi lever i tycks det handla om att "fånga kärleken" - genom att vara på ett visst sätt, ha vissa kläder, viss stil, en viss bil, en viss position eller yrke. I USA finns uttrycket "babe magnet" ("tjej magnet"?).



Det finns även böcker och kurser i hur man "fångar en partner", ja det handlar alltså om teknik - att säga rätt saker vid rätt tillfälle. Lära sig flörta och ha en intresseväckande öppningsreplik. Och visst kan allt detta fungera, om det är ett fysiskt möte man främst är ute efter. En modern parningslek.



Men, om vi menar en partner som man möter och upplever mer med än själva parningen, så är min upplevelse att det är enklare än så.



När jag tittar tillbaks på mina relationer och hur jag har hamnat i dem, så ser jag att det inte är frågan om säga vissa saker vid visst tillfälle eller ha en viss stil eller göra något smart drag som imponerar. Utan det handlar om att vara sig själv och vara öppen i en avslappnad närvaro.



Jag lägger märke till att det har handlat om två själar som möts, att en energi finns där och mötet sker naturligt. Man dras till varandra och vem som börjar prata med vem och hur spelar ingen roll, utan finns intresset - en öppen energi för ett kärleksmöte - där så händer det. Min upplevelse är att man följer en känsla, en vibb och delas den av båda ja det är då det magiska händer. 



Detta möte kan man hjälpa genom att ha tackat och blivit klar med ens tidigare möten, och vara öppen inför nya. Skicka ut din önskan till universum om partnerrelation och ha tillit till att det händer och lev ditt liv under tiden.



Om du väntar på en partner, så blir det just en väntan för du ger energi till väntandet. Gör det du älskar, det som berikar ditt liv och ha roligt - och vet att när det är dags att hända, så händer det. Universum ordnar detta. 



Visst kan du göra dig tillgänglig, tala om för världen och universum att du finns, och du kan socialisera dig i olika sammanhang (inte minst på internet). Men gör du det utifrån idén att du "måste fixa en partner" så kan det vara så att det inte händer just därför. 



Ha roligt, var i nuet och följ det som är. Din intuition kommer leda dig framåt och visa vägen, för universum och änglarna pratar till dig genom din intuition. 



Jag hälsar det heliga i dig!

Raphael Mabo

Livscoach och andlig inspiratör

Raphael Mabo : Frihet utan prestation

Många lever i en verklighet av prestation. Det börjar redan som barn. Gör på vissa sätt, producera, skapa, prestera så är du duktig. Gör du fel så är du fel. Vi har ett skolsystem inriktat på prestation och tävling. När du misslyckas så är du dålig, det gör ont. Livet blir en kamp, du mot världen. Och som vuxen definieras du inte utifrån den du är, utan utifrån vad du har gjort. Du är vad du presterar. 



Så vad leder denna verklighet till? Prestationsångest, förtvivlan, tankar om "jag är inte tillräckligt bra" och livet blir en kamp istället för ett njutbart äventyr. 



Jag säger - du är din essens. Din oändliga själ inuti dig. Vad du än gör i livet, oavsett din upplevelse av att "lyckas" eller "misslyckas" så finns denna oändliga själ inuti dig, ditt inre eviga medvetande som rör sig mellan olika fysiska existenser och kroppar. Vad som än händer dig i detta liv så är det övergående. Vad som än upplevs så är det temporärt. Du färdas mellan smärta och njutning i ett yttre plan. Under detta finns din oändlighet, ett ljus, en styrka, själva livets essens och detta är oförstörbart vad du än går igenom, vilken upplevelse du än har i det fysiska. 



När du identifierar dig med dina prestationer, när du tror på andras värderingar av dig genom dina prestationer, så visar du motstånd mot det i dig som är större än så, ditt inre varande.

Raphael Mabo - Vad är frihet?

Vi lever i en värld uppbyggd av kontext - mening, betydelser, strukturer och sammanhang. I denna värld finns värderingar, dömande, etik och moral. Denna värld finns i en kontextuell verklighet, en värld av form.



Jag ser frihet som varandet i nuet, att släppa identifikationen med formvärlden - den kontextuella verkligheten - och därmed släppa dömande och polariteter (rätt-fel, bra-dåligt, gott-ont) som innebär dualism och separation. Närvaro med vår inre oändlighet är närvaro med det formlösa - den icke-kontextuella verkligheten. 



Denna närvaro är salighet - ett ändligt ord som pekar mot det oändliga, det som är större än orden, större än det som kan uttryckas. Här tillåts vi vara som vi är och vi tillåter andra vara sig och vi följer med livets medvetna energi, ett flöde guidat genom vår intuition. Här kommer och går känslor och upplevelser i formvärlden - skratt, gråt, skrik och njutning.. 



Utan att fastna i oss, utan att vi är detta, utan att vi dömer oss själva. Utan det som i formvärlden kallas lidande.



När du släpper taget om alla koncept, system och strukturer och ser allt som energi, som rör sig och orsakar känslor och upplevelser. När även smärtan kan bli intressant utan en värdering och du avstår från att döma dig själv för det du upplever eller inte upplever, när du släpper din identifikation med alla måsten och borden och tillåter energierna att flöda, flyta, röra dig utan det som kallas motstånd i formvärlden, då kan du leka med det - "lek" som ett ord för expansion och fysiska uttryck för denna inre salighet. 



Frihet expanderar livsupplevelsen, ett liv i tillit. Oneness, enhet. 



Jag tror att en värld där varje människa lever utifrån denna kontakt med det oändliga, inkluderande och tillåtande, är en värld utan det som i formvärlden kallas krig, orättvisor, våld etc. Därför att det är skillnaden mellan människors individuella värderingar som skapar friktion och därmed konflikt och i förlängningen krig. Krig, konflikter och våld uppstår mellan människor genom dömande, dualism och separation. Det uppstår genom friktionen mellan gott och ont, rätt och fel, bra och dåligt, mitt och ditt, jag och du. 



Och så frågar du - men det blir ju kaos då, och det måste ju bli våld och konflikter i ett samhälle där människor lever utan uppdelningen i rätt och fel?



Och jag säger - nej, därför att när vi släpper vår identifikation med polaritetstänkande och dömande, så upplever vi det oändliga medvetandet och dess enhet med allt omkring. Oneness. Om du slår en annan människa i en sådan värld, så slår du därmed dig själv därför att du lever i en värld där du upplever att andra är du och du är andra. Och enda skälet till att slå dig själv är för att du dömer dig själv. Så om du inte dömer dig själv tar vi bort skälet till att slå. Fred och frihet kan inte skapas genom lagar och regler, för vilka regler och lagar du än skapar finns det alltid de som har en annan åsikt och det skapar friktion och därmed konflikt. När du skapar ramar finns det alltid de som hamnar utanför. 



Fred och frihet uppstår, händer, i oss själva genom upplevelsen av att vi alla hör ihop, att människorna och världen omkring dig är en del av dig. Denna upplevelse innebär vårdande av liv, vårdande av allt liv - av ditt eget och allas andras liv för andras liv är även ditt. Separationen, dualismen, uppdelningen i jag och du försvinner. Du är en individ med upplevelsen att andra individer också är du och du är dem. Tillsammans är vi celler i en världslig organism.



Det polära tänkandet och dömandet - om rätt och fel, gott och ont, bra och dåligt - används för att orientera sig i en kontextuell verklighet och det förutsätter identifikation med den verkligheten. Om du inte har upplevelsen av det oändliga i dig, det som är bortom dömandet och bortom polaritet och dualism och separation, så behöver du regler och lagar och struktur för att orientera dig för utan detta blir det ett destruktivt kaos.



Men om du vet, upplever och känner inom dig att du är så mycket mer, att allting på ett högre plan är gott, så upplever du kärlek och enhet med allt och i detta en salighet. Detta tillstånd som kan kallas för upplysning. Då ser du varje människa som dig själv, en organisk värld där vi alla är droppar i ett stort hav av kärlek. Och från detta hav skapar du av kärlek och tillsammans en salig värld som vårdar liv istället för utsläcker det. Där din "medmänniska" vekrligen även är du.



Jag hälsar det oändliga i dig!

Raphael Mabo