Raphael Mabo : Reflektioner om Hanssons "Mästarens dröm", kristen väckelse i Kina

Som god skönlitteratur ofta innebär, så innehåller även Hanssons ”Mästarens dröm” mängder av konflikter och motsättningar. I centrum får vi lära känna tvillingsystrarna Agnes och Adina, där Agnes framställs som den mer reflekterande och osäkra av dem, det är mer från hennes perspektiv, hennes röst, som berättelsen skrider fram. Det är unga kvinnor som lämnar Sverige och sin fader och lillebror Emmanuel kvar, för att bege sig till Kina och missionera från en bas i Changsha. Modern är i himlen. Dessa systrar drivs av sin kärlek till Gud och kärleken till deras mission som handlar om att frälsa hedningar, ja att helt enkelt hjälpa dem. Det är i deras ögon en akt av kärlek. Som främsta inspirationskälla återkommer James Hudson Taylor löpande i romanen som en person de ser upp till. Kanske främst för att deras egen mor var född i samma by som honom. (Hansson 2005, 74).

Kaos i ett främmande land

Som läsare förstår jag tidigt att dessa systrar inte har läst på om landet de ska verka i. En begravningsprocession klädd i vitt bemöts av Agnes som ”Så… ovärdigt!” (Hansson 2005, 59). Vitt är dödens färg i Kina, inte svart som i det Sverige som systrarna har vuxit upp i. När båten anländer till Shanghai beskrivs det utifrån skräck och chock (Hansson 2005,70). Det enorma myllret av ”hedningar” som är ”eländigt klädda människor”. Men när de kommer fram till missionen, som är härbergad i ett palats i staden, så skänker sig friden över dem och de känner lugnet och värmen. ”Som att komma från helvetet till paradiset” (Hansson 2005, 73). Ja, detta kaotiska och främmande Kina, med paradiset hos den egna kulturen, den egna tron och likasinnande människor med samma kultur, där den egna kulturen och religionen blir normen som man mäter omgivningen efter och omgivningen blir fel och annorlunda och skrämmande för den skiljer sig från den norm som de är vana vid. Det är framförallt hos Agnes denna tveksamhet till Kina och den kinesiska kulturen finns, medan Adina har det enklare. Agnes oro ligger i att det kristna budskapet ska förvrängas när det anpassas till den kinesiska kulturen, vilket vi kan förstå genom de reflektioner hon gör genom att Gud på kinesiska blir Shang-Ti som betyder högste regent, den högste maktinstans i den fysiska världen (Hansson 2005, 79). Hennes motstånd mot Kina visas också i att när de skriver brev till sin fader så vill Adina att de undertecknar med sina kinesiska namn med kinesiska skrivtecken men Agnes motsätter sig detta. För henne är det viktigt att vidhålla vid en tydlig skillnad mellan det kristna och det hedniska, vilket blir en kontrast mot delar av hennes omgivning – framförallt Pastor Berg och hennes syster Adina – som vill anpassa det kristna budskapet till den kinesiska kulturen. Agnes räds det hon kallar för det ”hedniska mörkret” (Hansson 2005, 92). Hon återkommer ofta i berättelsen till att kineserna är ”som barn” (Hansson 2005, 107).

Kulturkrocken mellan missionärerna och folket

Den dominerande konflikten i Hanssons bok, som är den jag väljer att diskutera här, det är kulturkrocken mellan västerländska missionärer och det kinesiska folket, med fokus på den svenska missionen. Det är i början av 1900-talet som är berättelsens scenario, några år efter James Hudson Taylors död 1905 och med en bakgrund av ökande oroligheter i Europa och växande konflikter mellan Tyskland och andra länder, första världskrigets början – som också påverkade relationen mellan de olika missionerna i Kina. Det är i sig intressant att religion och politik går in varandra även när religionen är samma (det blev inte längre lämpligt samarbeta med den tyska missionen exempelvis). Detta var även en tid av växande inre oroligheter och politiskt maktspel i ett Kina i omvandlingsprocessen från ett flerhundraårigt kejsardöme till en ung republik.

Österlin menar att missionen var att frälsa så många som möjligt och så snabbt som möjligt (Österlin 2005, 63), vilket då förde med sig en onyanserad mission där kristna värderingar, ett kristet samhälle, inte grundades utifrån att förändra den verklighet som det kinesiska folket levde i. Österlin pekar på att det kinesiska samhället vilade på en lång värdegrund, av tradition och gemenskap, medan väckelserörelsen var individualistisk präglad (Österlin 2005, 63). Ett Kina som byggde på ett nätverk av relationer där varje person hade sin plats och där religionen hade en genomgripande del i samhällets moralsystem och etik, istället för att vara en separat entitet.

Kina förför och förtrollar

Med tiden så accepterar Agnes Kina, och hon börjar t o m känna det som att hon inte kan resa därifrån. På något vis känner hon kärlek till landet och dess människor, och hon lär sig att lyssna på dess lands kultur och människor, för genom det blir hennes tillvaro enklare och hon välkomnas lättare. Dock begår hon ett misstag när hon visar övertro på den västerländska medicinen och en ung pojke vid namn Jing-Min dör på grund av felbehandling av en amerikansk västerländsk läkare. (Hansson 2005, 444), vilket skapar chock hos henne och hon hamnar i tvivel på sin tro, sitt uppdrag, sin närvaro i detta land.

Kina med en tusenårig historia av egen vetenskap, egen medicin, egen filosofi och tankesätt, egen moral och egna uppfinningar som papper och fyrverkerier. Och boktryckarkonsten flera hundra år före Gutenberg. Sett i ett historiskt perspektiv med distans, så kan jag förstå att kristendomens missionering i Kina innebar stora svårigheter och möttes med ett motstånd. Man försökte förmå kineserna att överge sina egna traditioner och sitt eget sätt till förmån för västerländskt tänkande, inte bara inom religion utan även vetenskap och medicin. För missionen handlade inte enbart om det kristna budskapet, utan missionären förde även med sig den västerländska livsstilen och det fanns de som ville påverka Kina till att bli mer västerländskt. Hanssons bok, och även Österlins skrift, visar på denna konflikt bland missionären själva.

I kapitel 7, ”Konfesionellt präglade missioner” (Österlin 2005, 175-205) beskrivs hur svenska biskopen stödde ett lutheranskt universitet i Kina, men hur försöken att skapa det misslyckades därför att man inte ens lyssnade på sina egna representanter i Kina. Man planerade och fattade beslut utan att först undersöka den verklighet som rådde. Det kan man ju se som rätt okänsligt.

Missriktad välvilja

Jag sammanfattar det svenska missionsförsöket som att man ville så väl, ändå blev det så fel. Detta beroende på för lite kunskap om, eller ointresse / avsaknad av respekt för, kinesisk kultur och livsstil. Denna trend att väst såg sig som suveräna gentemot övriga omvärlden, som kan uttryckas som att västeuropa såg sig som civilisationens högborg, var en allmän trend och inte enbart fanns inom religion, utan även inom kultur, vetenskap och medicin.

Intersektionellt perspektiv

”Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om vithet, manlighet, könstillhörighet, heterosexualiet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt (åter)skapande av nya markörer som gör skillnaden mellan ‘vi’ och ‘dem’ till sociala koder (De los Reyes, Mulinari 2010, 9-10).

Vad vi har att göra med här är alltså västerländska missionärer i ett främmande land, som ser sig själva som stående för normen som de tolkar allting efter – en norm som säger att Kinas folk ”är som barn”, vilket då även innebär att det västerländska folket har en vuxen och mognare kultur och civilisation, det kinesiska folket ska uppfostras och mogna genom västerländskt synsätt. Det är ju tydligt det handlar om skillnader i ras och kultur, västerlandet mot det kinesiska folket. Det handlar även om klass då missionens inriktning är medelklassen och uppåt, även om det även fanns exempel på enstaka individer som brydde sig om underklassen som de fattiga. I sammanhanget vill jag även nämna att det kristna budskapet fördes fram genom tryckta blad, vilket då riktade sig till en begränsad målgrupp eftersom många kineser (särskilt från lägsta klassen) inte kunde läsa. Hanssons bok skildrar försök att skapa en skola och då lära kineser att läsa. De västerländska missionärerna uttryckte helt enkelt en kulturell rasism, även om enskilda undantag fanns.

Könsperspektivet är viktigt för att ta in det intersektionella perspektivet, och det vi kan lägga märke till här är att kvinnorna var i majoritet bland missionärerna. Makten låg hos de manliga prästerna, men ”fotfolket”, de som mötte det kinesiska folket ”på gatan”, det var främst kvinnor. I Hanssons bok var pastor Berg en framträdande maktgestalt.

De los Reyes och Mulinari återkommer ofta till ”heteronormen” i sin bok, jag ser att gällande det jag har läst om den svenska missionen i Kina så finns ingen diskussionen om sexuella preferenser, men visst finns det en heteronorm – för det saknas skildring av andra relationsbildningar.

Makt – en fråga om pengar och kultur

En till faktor handlar om pengar och kapitalism. Missionerna var ekonomiskt understödda av sina hemländer, så det fanns ekonomiska medel till att trycka det kristna budskapet och iordningställa församlingshus och möteslokaler för gudstjänst, prediktningar och skola – och därmed bättre bemedlade än många kineser. Ekonomiska resurser kan därmed ses som en maktfaktor för missionen.

”Vem eller vilka gynnas av ojämlikheten?” (Des los Reyes, Mulinari 2010, 47). Sett ur ett maktperspektiv tror jag att den kristna missionen gynnades av att Kina var så olikt väst, därför att väst skulle kunnat behålla en maktposition, ett ledarskap, genom försöket att sprida västerländsk kristendom och kultur. Vi kan se det i kolonialiseringen, där kolonierna var inspirerade av väst men där väst behöll kontrollen. Om väst hade lyckats skaffa sig makt och inflytande i Kina med sin kultur, kapitalism och synsätt på vetenskap, hade Kina kunnat bli underordnad väst och detta hade, menar jag, befäst väst som en maktfaktor i världen – politiskt, ekonomiskt och religiöst.

Det är på något vis ironiskt att Kina ändå har inspirerats av väst, om än på sitt eget sätt. Dagens Kina har hämtat mycket influenser från väst, men på sina egna villkor. Det är det som är skillnaden.

Des los Reyes och Mulinari skriver om ”härskarberättelsen om den europeiska moderniteten” (Des los Reyes, Mulinari 2010, 71) och jag ser det som ett uttryck för västvärldens synsätt på sig själv som det normativa centrum som resten av världen bedöms utifrån. ”Provinsialisering handlar om att kritiskt granska hur och genom vilka historiska processer som det västerländska förnuftet har konstruerats som en universell mänsklig företeelse” (Des los Reyes, Mulinari 2010, 71). Just idén om att ”det västerländska förnuftet” just är universell, kan vi ju se var något som de kristna missionärerna utgick ifrån när de tog avstånd ifrån, fördömde eller var kritiska mot det kinesiska förnuftet som det kom uttryck till i konfucianismen och taosim. Den kinesiska tanketraditionen blev, i missionärernas ögon, till något omoget.

Kineserna själva förtryckte å sin sida tillbaks. De kristna missionärerna sågs som ett hot för den kinesiska kulturen och idétraditionen. Det spreds rykten och skrivelser där man fördömde de kristna, ofta tog man bitar av det kristna budskapet ur sitt sammanhang och diskuterade kritiskt utifrån taoism och konfucianism. Men Kina försvarade sig mot västvärldens angrepp.

Referenser

De los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana, ”Intersektionalitet”, 2010, Liber förlag
Hansson, Carola, ”Mästarens dröm”, 2005, Norstedts förlag, e-bok 2011
Österlin, Lars, ”Korstågen till Kina”, 2005, Sekel förlag, Malmö

---

Raphael Mabo

Filosofie kandidat etnologi och idéhistoria