Igår höll jag en meditation på Helheten i Örebro, och efteråt reflekterar jag över - som så många gånger förr - att det är som att det inte är jag som gör, utan det kommer igenom mig. Dessa meditationer händer, utan att jag upplever att jag verkligen "gör" dem. Utåt sett kan det verka som att jag "gör", men min inre upplevelse är att jag hänger på det som kommer.
Många gånger när jag har skrivit har jag haft liknande upplevelse, att skrivandet "händer" mer än att jag "gör" det.
Den indiske mystikern Osho kallade detta för "gudomlig inspiration". I Taoismen finns tanken om en "världssjäl" som representeras av naturen och människan bör sträva efter att följa naturens rytm, livets rytm, vlket uttrycks genom begreppet "wu-wei". Enkelt uttryckt så innebär wu-wei att vara i agerandet istället för att det är intellektuellt uttänkt eller planerat, så följ med det som är och låt dina aktiviteter hända naturligt, låt livet ta dig med och då blir handlandet, agerandet, görandet utan ansträngning. Detta är ett tillstånd som på svenska kan kallas "vara i flöde" och på engelska uttrycks som "flow". Många konstnärer har genom århundraden uttryckt ett liknande tillstånd, när konstverket skapas genom dem istället för att de verkligen intellektuellt konstruerar det. På engelska kan man säga "effortless doing" - görandet utan ansträngning eller icke-görande - som också har kopplingar till zen-buddhism.
Jag hälsar fantastiska du!
Raphael Mabo
Zen-coach
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar